Att skriva om julen
Det känns som att det ekat väldigt tomt i denna blogg två säsonger i rad, något som känns otroligt ledsamt och trist. Men tyvärr har varken tiden, energin eller glädjen funnits till att skapa jullycka.
Det kanske inte blir allt för mycket julbloggande detta år heller, men förhoppningsvis trillar ett eller annat inlägg in, lite då och då, speciellt när känslorna är sprudlande och glada.
I viss mån känns det som att jag tappat orden, jag har svårt att beskriva de känslor som bubblar inuti, trots kärleken till december, vinter och julens praktfulla högtid. Kanske kommer det tillbaka, kanske inte.
Men hur det än är så önskar jag, för min egen skull att lusten till att skriva och dela med mig av mitt julstök kommer tillbaka, just för att det frambringar sådan otrolig eufori.
Jag hoppas innerligt att Taxinge slotts julmarknad kan väcka den sovande julbjörn som legat i ide alldeles för länge.
Det kanske inte blir allt för mycket julbloggande detta år heller, men förhoppningsvis trillar ett eller annat inlägg in, lite då och då, speciellt när känslorna är sprudlande och glada.
I viss mån känns det som att jag tappat orden, jag har svårt att beskriva de känslor som bubblar inuti, trots kärleken till december, vinter och julens praktfulla högtid. Kanske kommer det tillbaka, kanske inte.
Men hur det än är så önskar jag, för min egen skull att lusten till att skriva och dela med mig av mitt julstök kommer tillbaka, just för att det frambringar sådan otrolig eufori.
Jag hoppas innerligt att Taxinge slotts julmarknad kan väcka den sovande julbjörn som legat i ide alldeles för länge.