I väntans tider

I morse när jag gnuggade bort John Blunds magiska guldkorn ur ögonen fick jag till min förvånig se ett vitt snötäcke utanför fönstret, min tidigare trötta kropp mer eller mindre studsa upp ur sängen för att ta en närmare titt på trädens vitspritsade grenar. Så vackert! 
Solen härligt blänande strålar tog sig försynt igenom fur och gran, det var som att min längtan efter snö under gårdagens julmarknad fick ett svar och min önskan gick i uppfyllelse. Jag kände mig där och då väldigt hedrad att jag blivit hörd. 

Morgonen har därefter spenderats mestadels i soffan med en kopp kafffe och lite julmusik på låg volym, allt för en stiila och lugn stund innan dagen riktigt börjar. Dock han jag med en liten sväng i tomteverkstaden och slog in fyra julklappar i vackra gröna nyanser med beiga och guldglittrande sidenband, Ett riktigt jordnära tema tar form i år, vilket jag trivs med då det symboliserar lugnet ♥ Något som jag måste lära mig hantera och leva efter. 

Gårdagen däremot bjöd på ett litet juläventyr ut till Taxinge Slott och dess varma och hjärtliga julmarknad, och i år blev det tradition då jag strosade runt där för tredje året i rad, Det är verkligen min absoluta favorit och jag lyckas alltid hitta massa vackra ting och goda delikatesser så som senap, marmelad, bröd från Vadstena, mandlar och ost. I år fick även en liten ny tomte följa med hem och förgylla vår lilla tomefamilj. Jag är dessutom oerhört tacksam att jag fick spendera gårdagens magiska juläventyr med min älskade sambo och bästa van. Han om någon förgyller verkligen mitt liv och är min störta julgåva. 

I'm dreaming of a white Christmas

I går föll den första snön över Stockholmstad, stora vita bumullstussar silade sakta ner som magiska vinterkristaller från skyn och som smälte när de landade på min snövita hy.
Jag var påväg till tvättstugan med ännu en omgång smutstvätt i händerna, men det var så vackert att jag för en stund glömde bort verkligheten. Att lite snö kan ge så mycket lycka och värme i hjärtat. Magi! 

Dock kom den inte för att stanna utan regnade bort strax därefter, men för en stund kändes det som att jag levde i en liten vit sagovärld ♥ Och för det är jag oerhört tacksam, eftersom jag kände enorm lycka för några sekunder.

Dörren som står lite på glänt

Aldrig förr har jag varit så seg med att känna av den härliga atmosfären som julen frambringar. All den värme som den ger långt in i kroppen och den kärlek som den skapar djupt in i våra hjärtan. Dock så har det varit nästintill omöjligt att känna någon form av julglädje i år. Vilket känns både konstigt och dels lite sorgligt.
Julen har ändå varit den tid som jag längtat till, som jag drömt om när slutet av sommaren är kommen och den tid som fyllt hela mig med bubblande varm glädje och kärlek.

Visserligen är inte hela dörren stängd och en viss glimt av inspiration och längtan finns ändå där, även om det är minimalt i jämförelse med tidigare år. Kanske kommer den, kanske inte. Men det finns ändå en förtröstan och det är vetskapen om att Julen ändå kommer nästa år och året efter det också. Så även om känslorna inte är på sin högsta topp detta år så vet jag att den kommer ett annat år när jag är redo för den igen, och det om något känns fint att veta i min lite vilsna själ.

Så min högsta önskan för mig själv i år, och som jag hoppas kan ligga under den väldoftande gröna granen är ett liv där jag slipper känna denna otroliga stress för framtiden. Där Tomten har skrivit en handskriven önskning ”Livet kommer bli lättare bara man finner harmonin av att leva just här och nu, finn den och du kommer glädjas åt framtiden”.